emelisans

Det känns så overkligt!
Morfar gick bort hastigt i måndags. Det känns så fruktansvärt konstigt. Min morfar finns inte mer. :-(
Min älskade lilla morfar. En riktig tokstolle var han medans han levde.
Alltid småbusig.
La saker i skorna så man inte fick i fötterna när det va dax att åka hem.
Sa alltid Prutt prutt i telefonen när man skulle lägga på.
När jag va liten och hade hästsvans så ryckte han alltid lite i den å sa att det va bra att jag hade ett handtag så han kunde hålla ordning på mig.
Å på söndagarna när man va hos honom så gjorde han alltid pluppägg, skrattkorv, stekt potatis, blodpudding.
Å när det var dax att väcka mormor så sa morfar: Kom nu så väcker vi tigern.
Å sallad gjorde han alltid av mig när jag va liten också, då kittlade han mig.
Och han hade en liten godisgömma i köket där det alltid fanns godis så fort man kom och hälsade på. Den va högt upp i en hörnhylla så att inte mormor kunde komma åt den.
Det finns mycket att säga om min morfar.
Ha ha, jag kommer ihåg en av hans födelsedagar när jag va liten då jag ställde mig upp och sjöng Arne låten från Kurt Olsson. ha ha ha!!!
Min morfar!!!
Jisses va jag kommer sakna dig.
Å jag är väldigt glad att jag hann träffa dig en sista gång för några veckor sedan.
Vila i frid morfar!!